bianca

Under de senaste dagarna har jag tänkt på allt enormt myckt , mer än vad jag gjort under andra..
det fattas någonting, något som jag inte vet varför jag saknar det .
Men jag vet heller inte om jag nu kommer att inse sanningen med allt.
sanningen kommer krypande fram och jag börjar nog inse, det kommer inte bli som vanligt igen.
jag kollar runt, o tänker för mig själv vart är hon, e hon här?
vem är det jag letar efter, jo det är ju du.
sen kommer jag på det, o känner mig bara så dum.
jag säger till dig att jag finns hos dig om du behöver mig,
men vad kan jag göra åt verkligheten?
ingenting, verkligen ingenting.. förlåt .